Ibland blir jag så där oförklarligt trött och seg, på gränsen till apatisk. Så jag inte orkar ellet vill nånting. Kanske är det mörkret, minusgraderna eller antalet dagar kvar till midsommar. Eller så är det bara pms. Idag var en sån dag. Då kliver han in, min man, och tar kontroll över situationen. Leker med barnen, lagar mat, diskar, till och med befriar mig från nattning av barn. Och så säger han så här till barnen: " Var super-duper-extra-snälla mot mamma idag, hon är lite trött."
Därför älskar jag dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar