När jag tappar tålamodet med vår dotter vid nattningsdags, för att hon är mitt inne i ett utvecklingssteg och har svårt att komma till ro och därmed driver mamman till vansinne med törstig, och kissnödig, och mamma vet du vad, och skrik och stoj och spark, och nej jag tänker inte ligga i sängen och det är orättvist att jag måste sova när ni får vara vakna och nej nej nej och gaaaaaaaaaah........ Då kliver min man in och tar över. Innan det blir katastrof.
Supperpappan, därför älskar jag dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar